PM 1 – Utredning och insatser
PM 1 beskriver några första inledande resultat från delstudie 1, som baseras på drygt 21 000 barnavårdsutredningar. Resultaten visar bland annat att
- äldre barn får fler insatser än yngre
- barn med svensk bakgrund får fler insatser än barn med utländska bakgrund
- barn i mindre kommuner får insatser i större utsträckning
- de vanligaste orsakerna till utredning är konflikter i familjen, våld mot barnet eller bristande omsorg
- barns egen kriminalitet framkommer bara i sex procent av utredningarna, men leder till fler insatser
- pojkars utsatthet anses enbart handla om eget beteende i dubbelt så hög uträckning som för flickor.
PM 1: NUSO Delstudie 1 – inledande nationella resultat (PDF, Karlstads universitet)
Nyhet: Svårt för socialtjänsten att nå de yngsta barnen
PM 2 – Aktualisering, ansökan, anledning till utredning, delaktighet
PM 2 beskriver fler resultat från delstudie 1, samt inledande resultat från delstudie 3 som baseras på drygt 200 000 aktualiseringar. Resultaten visar bland annat att
- äldre barn aktualiseras i högre uträckning än yngre barn
- de flesta aktualiseras genom orosanmälan, endast 12 procent genom ansökan
- flest ansökningar görs i små kommuner, och om vårdnadshavare har svensk bakgrund
- för äldre barn är oro för hemmiljön sällan anledning till utredning
- majoriteten av barnen görs delaktiga i utredningarna, och särskilt när utredningen rör våld mot barn
- barn är mindre delaktiga när problematiken rör föräldrars egen problematik/bristande omsorg
- flickor är mer delaktiga än pojkar.
Nyhet: Nya resultat om barn och unga i socialtjänsten
PM 3 – Risk- och skyddsfaktorer, bedömning av behov av stöd och betydelsen av utredningens genomförande
PM 3 beskriver resultat från delstudie 1, som baseras på drygt 21 000 barnavårdsutredningar. Resultaten visar bland annat
- dokumenterade riskfaktorer för psykosocial problematik ökar över tid medan dokumenterade skyddsfaktorer minskar
- det finns tydliga skillnader i dokumenterade risk- och skyddsfaktorer mellan olika grupper av barn.
- typiska utsatthetsmönster i utredningarna kan förstås bättre genom att undersöka kombinationer av risk- och skyddsfaktorer, så kallade Risk- och skyddsprofiler (RoS-profiler)
- information från pedagogisk kompetens, vanligtvis från skola, har inhämtats i majoriteten av utredningarna. Minst vanlig är att information har hämtats in från psykologisk kompetens (5 procent)
- barnets ålder och anledning till utredning påverkar sannolikheten för informationsinhämtning från andra professioner
- i majoriteten av utredningarna har tre eller fler samtal med vårdnadshavare genomförts
- kombinationer av utredningsaktiviteter som involverar flera samtal med vårdnadshavare, barnets delaktighet i utredningssamtal samt information från annan verksamhet har dokumenterats i fyra av tio utredningar för barn över 3 år
- dokumentation om barnets önskemål och behov saknas ofta och görs främst i utredningar som rör barn äldre än 14 år, särskilt tonårsflickor med svensk bakgrund
- socialtjänstens bedömning av barnets behov av stöd eller skydd varierar tydligt i relation till RoS-profiler och har till viss del samband med utredningens genomförande, barnets ålder och ursprung.
PM 4 – Aktualiseringar, förutsättningar för nationell uppföljning
PM 4 beskriver resultat från delstudie 3, med fokus på hur kommuner dokumenterar kön, aktualiseringstyp, aktualiseringsorsaker och åtgärder i verksamhetssystemen. PM:et pekar också på behovet av att utveckla en gemensam struktur och enhetliga begrepp för att underlätta nationell uppföljning.
Resultaten visar bland annat att:
- det finns stora variationer hur kommuner benämner kön, aktualiseringstyp, aktualiseringsorsaker
- när aktualiseringsorsakerna i materialet från NUSO kategoriserats, överensstämmer de till stor del med aktualiseringsorsakerna i SKR:s Basinformation för socialtjänsten (SKR:s stödmaterial för att benämna och strukturera information på enhetligt sätt i verksamhetssystemen)
- majoriteten av kommunerna anger endast en aktualiseringsorsak (den som bedöms vara den mest dominerande), 13 av 97 kommuner anger mer än en orsak vid något tillfälle.
PM 4: NUSO delstudie 3 – Aktualiseringar med fokus på förutsättningar för nationell uppföljning
