NUSO syftar till att öka kunskapen om hur barn och familjer når socialtjänstens insatser. Aktuellt PM handlar om hur faktorer hos barnet och olika utsatthetsmönster påverkar graden av samtycke, hänvisningar och insatser. 

• Samtycke från vårdnadshavare varierar i huvudsak mellan 52–68 % mellan kommuner; samtycke från barn över 12 år mellan 40–61 %.
• Vårdnadshavare samtycker oftare när utsattheten rör barnets eget beteende (70 %) än enbart hemmiljön (51 %).
• Samtycke ökar med barnets ålder och är högre för flickor än pojkar från 12 års ålder.
• Barnets och vårdnadshavares samtycke samvarierar starkt: när barnet samtycker gör vårdnadshavare det i 89 % av fallen.
• Hänvisning till socialtjänstens icke behovsprövade insatser görs ofta vid bristande samtycke till biståndsbeslutad insats. 
• Uppföljning av ett barns situation vid fortsatt oro görs mycket sällan efter avslutad utredning.  
• Endast 32 % av utredningarna leder till biståndsbeslutad insats; vanligast är familjebehandling.
• Flickor med svensk bakgrund får insatser i högst utsträckning (36 %), pojkar med utländsk bakgrund i lägst (27 %).

Resultaten visar att socialtjänsten har svårt att nå barn tidigt, särskilt vid utsatthet i hemmiljön. För att nå målet om en mer tillgänglig, förebyggande och jämlik socialtjänst behövs flera strukturella förändringar och förändrade arbetssätt.