Författare: Cecilia Karlström

Vad har ni valt att arbeta vidare med?

Utifrån de lokala NUSO-resultaten har vi bland annat valt att prioritera det fortsatta utvecklingsarbetet kring tre kärnområden: att stärka barn och ungas delaktighet, att utveckla det tvärprofessionella och teambaserade arbetssättet, samt att höja kvaliteten gällande analys och bedömning i myndighetsutövningens utredningsarbete. Det övergripande målet är att långsiktigt utveckla och kvalitetssäkra det sociala arbetet inom verksamhetsområdet.

Vilka av intentionerna i ny SoL kopplar utvecklingsarbetet till?

Utvecklingsarbetet har koppling till den nya socialtjänstlagens intentioner och målsättningar:

• En kunskapsbaserad socialtjänst: Genom att utgå från datadrivna lokala NUSO- resultat och införa tvärprofessionella, teambaserade arbetssätt säkerställer vi att insatser vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.
• Jämställda och jämlika levnadsvillkor: Genom att höja kvaliteten i utredningsarbetet skapas förutsättningar för rättssäkra, välgrundade och jämlika bedömningar för alla barn och unga.
• Tidigt förebyggande arbete: Genom tidig identifiering och behovsbaserade bedömningar kan vi sätta in rätt stöd i ett tidigt skede och därmed förebygga att allvarligare problematik utvecklas.
• En lätt tillgänglig socialtjänst: Genom att utveckla det sociala arbetet – exempelvis genom hembesök och möten på andra trygga arenor i närmiljön – ökar vi tillgängligheten och minskar trösklarna in till socialtjänsten

Beskriv kortfattat hur ni arbetat och vad ni gjort

Under november 2025 genomfördes en workshop för medarbetare inom socialtjänstens främjande och förebyggande- och myndighetsutövande verksamheter. Under denna workshop låg fokus på att identifiera rotorsaken till våra lokala utmaningar samt att sätta barnets faktiska behov i centrum. Genom metoden Design thinking arbetade medarbetarna fram lösningar baserade på slutanvändarens – barnets och familjens- perspektiv.

Under områdesdag för barn och unga inom myndighetsverksamheten fortsatte medarbetarna att fördjupa sig i NUSO resultaten. De insikter och lösningar som arbetades fram under denna process konkretiserades och förtydligades därefter i form av mätbara mål som skrevs ner i områdets verksamhetsplan.

Har ni identifierat orsaker till de resultat ni valt att fokusera på?

Arbetet med att kartlägga och analysera bakomliggande orsaker till Järvas lokala utmaningar har pågått under en längre tid. När de lokala NUSO- resultaten presenterades tydliggjordes vad Järva behöver fokusera på.

Under vår gemensamma workshop identifierade medarbetarna bland annat att en av orsakerna till bristande delaktighet är att barn ofta saknar en tillräcklig känsla av trygghet och förståelse under själva utredningsprocessen. Utan en trygg mötesmiljö och anpassad kommunikation blir det svårt för barnet att bli genuint delaktigt.

Vilka åtgärder eller förslag på åtgärder har ni identifierat/arbetar vidare med?

För att möta de identifierade behoven arbetar vi vidare med åtgärder för att utveckla det sociala arbetet och skapa en tryggare och mer hållbar delaktighet.

Tryggare mötesmiljöer och flexibla arbetssätt för barn och unga: Vi skapar trygga mötesplatser genom fler hembesök, fler strukturerade observationer (särskilt gällande små barn), fler enskilda samtal samt ett integrerat barnrättsperspektiv i alla led.

Systematiskt användande av evidensbaserade metoder och förhållningssätt: Vi kvalitetssäkrar utrednings- och insatsprocessen genom att konsekvent använda strukturerade bedömningsverktyg som Early Assessment Risk List (EARL), Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) och det lösningsfokuserade förhållningssättet Signs of Safety. Vid utredningar där det finns oro för våld tillämpas metoden iRisk, och inför eventuella placeringar av barn används MST och MST-Can.

Stärkt samverkan utifrån barnets behov: Vi utvecklar ett teambaserat arbetssätt som stärker samverkan. Detta gäller dels internt för att säkerställa tidiga insatser, och dels externt med viktiga samverkanspartner såsom exempelvis förskola, skola och barnavårdscentraler (BVC).

Har ni gjort förändringar i arbetssätt?

Vi har genomfört och påbörjat flera konkreta förändringar i våra arbetssätt:

Förvaltningsövergripande teambaserat arbetssätt: Vi har utvecklat det teambaserade arbetssättet, där samverkan sker flexibelt och utifrån barnets specifika behov.

Implementering av nya evidensbaserade metoder: Utöver det etablerade arbetet med Signs of Safety, EARL, SAVRY och MST, har vi under 2026 implementerat de nya metoderna iRisk och MST- Can.

MST- Can används under en intensiv familjebehandlande insats och föräldrastöd i ett tidigt skede för att om möjligt förhindra placeringar utanför hemmet, medan iRisk används för att systematiskt bedöma och hantera risker i utredningar där det finns oro för våld.

Ett levande barnrättsperspektiv, som ett aktivt verktyg som genomsyrar det dagliga arbetet i alla led och i alla beslut.

Vid frågor, kontakta sandra.liljefors.moll@stockholm.se